Kan alla förstå, att ALLA, oavsett man väger 50 eller 180 kg,
är lika mycket värda?
Är man stor, så är man värd att älskas.
Är man liten är man värd att älskas.
Är man lång, kort, inte har alla hästar hemma, eller bara är.
Om inte DU älskar dig, vem ska då göra det?
OM inte DU tycker du är tillräckligt värdig, vem tycker det då?
JAG är tjock, extremt överviktig. Fet. Jag möter ibland åsikter, kommentarer som skulle kunna trycka ner vem som helst. Men vem har rätten att trycka ner mig? Ingen! INGEN let me tell you!
JA givetvis är det viktigt för mig att minska i vikt för hälsans skull.
Jag vill leva länge. Jag ökar mina chanser för varje kilo som går ner.
Det betyder inte att jag inte älskar alla 144.4 kilon av mig själv!
Det betyder inte att Per älskar alla 144.4 kilon av mig.
Men han älskar också min personlighet och mitt sätt.
Jag blir så fruktansvärd beklämd när jag hör att folk inte älskar sig själva.
Det tar hårt på mig.
Det finns, MÅNGA stunder då jag tänker konstiga tankar om min kropp, såklart.
Jag vill vara "smal".
För mig idag skull jag vara smal om jag vägde 100 kilo. Så vi tar "smal" med en nypa salt nu.
Men jag kommer inte komma dit, om jag inte gillar mig idag.
VI måste alla inse, hur fantastiska vi är som människor.
Vi måste inse att bakom alla skal, finns härliga människor.
Unga tjejor, gamla tjejor o killar, jag vill att ni ser er för vad ni är! HÄRLIGA!
Ingen bryr sig om er mage, eller gäddhäng eller dubbelhaka eller vad det kan vara,
alla har så fullt upp med sig själv!
Tycker du om dig, så ja va fan, HEJJA du är fantastisk!
Alla andra kommr också gilla dig. Och gilla att du gillar dig.
Jag är så trött på alla jävla kroppsfixering så jag kan kräkas.
är man 3 barns mor så är man, då kanske man har en 3 barns mor kropp också.
Jag är så glad att du Ida tar dig tid att kommentera och skriva.. men jag blir också beklämd. Men mest glad över att du, för en stund, var fri från tankarna. Ida, du har all rätt i världen att älska dig och din kropp, varför skulle du INTE ha det?! Se dig i spegeln och säg "i lajk mii" och le världens största leende!
Update:
Vill göra ett tillägg, då Tings kommentar blev en förlängning på inlägget, som inte direkt var genomtänkt skrivet och jag därför missade detta med spöken.
Det finns spöken som är väldigt svåra att göra sig av med. trots att man vill, så har man ett ofta ganska stort hjärnspöke. Det kan ju handla om yttre påverkan under lång tid. Jag och min vän Maria diskuterade detta senast igår, de kan liksom, ligga kvar, o så väljer man att backa. Jag blir dock väldigt frustrerad över det. Över att man inte står uppp för sig själv, och vill ju bara meddela att man faktiskt är helt underbar och man alla har rätt att säga vad man vill. Och vad man behöver..
Men om vi bortser så är nog mitt grundbudskap här, att vi alla ska ha rätt att älska oss, och älska varandra, vi är fantastiska. på vår egna vis.
Jag är dock en stark anhängare av tankens kraft och att jobba med sig själv, Mia Törnblom är ju en av mina stora favoriter. o Stefan Einhorn. eller Dave Pelzer.
Min utbildning har lärt mig att stå upp för mig själv. Min utbildning fick mig att vinna över spöket.
Nu vågar jag ta plats även psyksikt. Nu vågar jag säga ifrån. Jag vågar vara MIG.
Jag kan därför inte se att jag var "modig" när jag var med i Trinny och Susannah, det var ju ett led att bli en mer Heléne Heléne. Inte en skugga på en väg.
4 kommentarer:
Helt rätt!
Du är klok!
Ibland väljer man dock inte helt själv om man ska gilla sig själv och sin kropp.
Ibland spökar det, fast man inte vill.
Men du har helt rätt!
Alla människor är fantastiska.
Eller eh, inte Kadaffi kanske.
Gooo girl! Visst är det så att man måste älska sig själv för att andra ska kunna älska dig. Dessutom så är man ju med sig själv hela tiden, så varför inte vara sin bästa vän. Om man nu ska vara sin bästa vän, hur behandlar vi dem? Oftast inte som man behandlar oss själv...
Stannar själv upp ibland och kollar mig i spegeln och säger till mig själv att jag är snygg. Eller att jag älskar mig själv med mina brister. Detta är dock ett arbete som jag har hållt på med under en tid och finns mycket kvar att göra för att jag ska trivas i nuet. Men det handlar inte bara att trivas med sig själv utan även om att vara nöjd med det jag har idag. Är jag inte nöjd med det jag har nu kommer jag heller inte vara nöjd när jag gått ner 15kg eller den dagen jag får barn som är min högsta önskan...
Ta hand om dig och forsätt älska dig själv! Du är unik! =)
Kram
Ting: Jag vet, men jag tror vilket jag inte fick fram, att man oavsett måste jobba med det. Jag jobbar ju på det varje dag.
Jag har jobbat bort mitt spöke.
Men det är många med spöken, som har dem oavsett om man vill eller ej.
Men jag har också min tro i psykologin, det ligger mycket i huvudet.
Sen är de såklart så att vissa spöken sitter mer fast än andra. Jag är glad att det spökar i lägenheten, iaf den gamla, men inte i huvudet..
Du är så klok! Tänk om alla kunde se det här inlägget du har skrivit, då skulle fler än jag börja tänka annorlunda och åtminstone börja jobba på sitt självförtroende, och börja gilla sig själv.
Tack Heléne, för att du delar med dig av sånt här :)
Skicka en kommentar