en manet i slasken..

in thailand:
Med diverse försvarsmekanismer i givakt så dumförklarade jag mamma när hon sa: det ligger en stor manet vid strandkanten.
Manet? nä, dä där är ju en plastpåse ju....


Så, Nu har jag en manet i slasken.

De ser ju likadana ut. och eftersom jag hatar hatar maneter, så vägrar jag erkänna att det ÄR en manet i strandkanten. eller, de gjorde jag ju en dag senare eller så. men då hade den största av de störstaste maneterna jag nånsin sett, försvunnit. NU, när jag VET att det INTE är en manet i min slask, så kan jag låtsas. det ser nämligen så ut när den är vattenfylld.

under de blåsigaste dagarna är jag tacksam så tacksam för att jag fortfarande var frisk och därmed kunde ha linser. då stod jag mest upp i vatten. spanade. varnade: MAMMA, Nu är de en manet precis vid dig. DÄR är en manet. och så flyttade jag mig åt ett annan håll. doppade mig på 1 sekund och stod givakt igen. när jag var sjuk o inte kunde ha linser, såg jag ju ingenting, o mor fick va vakt.

det var då som vatten va långt ut och jag ställde ner foten, på en fisk. en sån där som kryper under sanden. sån hade jag nämligen sett veckan innan. nu ställde jag mig på en sån. *fladder fladder* under foten, ett hopp, ett skratt och en rädd jag, for tre meter bort. (10 min senare händer samma sak för en italienska kille 15 meter bort. jag looog).

övrigt: jag tittade på krabbor och de e coolt hur de faktiskt gräver ner sig toksnabbt vid fara.. o ibland hade de sällskap av en fisk, som följde en decemeter upp.

Thailand- var fantastiskt.

Nu springer Emma Rienas! Som jag hejjar massa på såklart, brorsans kompis sambo ju. Hehe
Detta EM är ju inte Emmas Kusin med, så då hejjar vi på borsans kompis sambo istället. Jaja :D Hejja Värmland!