Utan att gå upp och hamna på platå?
Hur gör man?
Hur gör man för att inte bli mitten i resan nöjd?
Eller rättare sagt: Hur?? Kommer man ur mitt i resan nöjdheten?
Hjälp mig.
Kom med förslag?
Egna erfarenheter,
tips o råd....
Hjälp!
Update: glömde..
TACK Snälla Isia med föräldrar för den finfina presenten som kom med tåget idag!
Presentkort på Kicks! Ska bli spännande o se vad de blir, jag tror typ nagellack o något annat roligt! :)
imorgon 9.15 cyklar jag in till VV, så nu är det dags att sova! Emma, Hoppas vi ses där! :)
6 kommentarer:
du är den duktigaste jag vet Heléne! :D Stor eloge till dig!
Jag laddar här hemma, samlar mig för en ny vecka, och jävlar vad jag ska ha ett minus nästa måndag. Imorgon tar jag mitt plus och går vidare :D hihi Vi syns nog!
Jag förstår precis vad du menar.. Det är verkligen svårt det dära, man slappnar nog av för mycket när man tänker "jaja, det har gått så bra hittils så jag äter lite gott till." JAg tror helt enkelt att vi får bestämma oss att nu jädran ska vi bli av med de jädrans kilona. Så pepp pepp! :)
Om jag det visste.... då hade jag nog inte varit här.
Men det handlar kanske om att tillåta sig själv att passera de där magiska gränserna. Man har ju liksom stirrat sig blind på dem så länge, föreställt sig hur man ska se ut, hur det ska kännas och allt man ska göra. Det är ju så skönt att komma fram att det kanske kan kännas svårt att visualisera ett nytt mål när det gamla är inpräntat. Fast jag vet inte. Det är så jag tror att jag kan funka.
Men att känna sig nöjd är inte fel!! Så länge det inte blir så att man börjar unna sig alltför mycket! (som jag nu har gjort). Du, liksom jag, har en lång resa, och då är det väl ganska trevligt att kunna stanna på vägen och känna sig nöjd. Men inte färdig!
Så mitt råd är väl (trots att jag inte vet om jag är kvalificerad att ge några råd med tanke på att din bedrift är så mycket större än min) att du ska börja tänka ännu längre framåt. Inte bara stirra på 30 hela tiden. Försök ta ett litet delmål efter 30. Kanske. Stirra på det som du har gjort med det förra!
Du kan det här! Och även om du skulle stå still i ett halvår eller gå upp några kilon så tror vi här på sidan på dig ändå! Viktminskning måste få ta tid. Det är inte bara vikt som försvinner. Det händer saker i huvudet också som måste få vänja sig.
Jättelångt blev det här ;)
Kram!
EMMA: :)
PINGLAN: Bestämma sig säger du? Nu har jag gjort det då! :)
ELIN: Frågan är, vart ska jag titta? målvikt? Jag tror det får bli så nästan. För alla andra delmål, 15,20,25, o nu 30, har jag liksom halkat av spåret efter jag nått. o både 25 o 30 tog/tar jättelång tid att komma tillbaka. OCH även när jag sköter mig, sådär fantastiskt så går jag inte ner som jag borde.. Konstigt. och svårt.. men jag förstår vad du skriver.
Visst måste man få känna sig nöjd, o de gör vi ju, men när man är lite nöjd, och inte får resultaten man förtjänar, då blir jag inte så nöjd längre. jag VILL ju gå ner.
Nu återgår jag till hur man gör, när man precs börjat. Det kommer bli lika kämpigt som då. Och som typ powerstart. MEN RESULTAT SKA DET GE!!
O ja, jag vet att ni finns, jag har ju gått ner 3 kg sen juni 08. Nog vet jag att ni är kvar! =)
Tack Elin för din kommentar, jag vet att du vet att det beyder mycket, och jag ser fram emot att nå din vikt så vi kan kämpa ihop.. ;)
KRAM!
*ler* Nog ska vi kämpa ihop! Men nu får du snabba på, för idag har jag tagit fart igen ;) 110,2 stod vågen på :(, inge vidare. Men nu lämnar vi gamla sorger bakom oss! Så kom ifatt så kör vi på!
ELIN: då får jag verkligen snabba på.. Hehe, jag hoppas att jag kan vara dig i hasarna snart! OM inte annat så ligger jag väl där o flåsar dig i nacken.. Det går också bra :D Välkommen åter i matchen..
Skicka en kommentar