en veckodag.

Inatt somnade jag 20 i två.
Kollade på serien, Life Unexpected.

Missade hejdå-pussen imorse, sov som en stock.
Att missa en känns inte alls roligt.
Lite mer saknad.

Saknaden i söndags, när jag var i Göteborg o han på väg hem från Karlstad, och när jag kom hem, så var han på innebandy o vi sågs typ 25 minuter då innan han somnade.
Åh saknaden. Känns oerhört bra, att saknaden blir så stor.

Och att vi liksom tog igen det lite igår.
Med lite mys i soffan häng, laga mat tillsammans o bara vara nära.

Akupunkturen blev inställd, de ringde förut. Sjukdom kanske?
Vi kollar på ny tid framöver.

Klcokan 16.41 ska jag hämta pappa på station och i samband med det, handla mat.
Till och med kycklingen är slut nu.
o så måste jag köpa godingjuicen från BRAVO. (Bild sen). Gôr go. Jag som inte dricker juice drack en liter igår på mindre än en timme. Klunk klunk klunk liksom.

Lite tvätt och lite diskande har hunnits med idag, inget bakande. Funderar på VAD jag ska ha med mig till jobbet på torsdag..
(roligt att jag precis fick sms från Helen på jobbet, vad vill du ha?? nått till ig själv, eller nått till lgh?..)


nu mer slappande fram till hjärtat kommer hem.
Längtar :D

Lösning

På torsdag är det Kind of krismöte angående viktminskningsmetod.

Jag vet att jag måste gilla, för att det ska vara något för mig.
Jag måste ha stöd.

Stöd har jag. Här. Hemma. Och ibland mina viktminskningstjejer.
Varav - krismöte.

Det blir, oavsett hur och var och när, jättebra.
Jag vet, att lusten att betala pengar till Viktväktarna, nu har minskat drastiskt.
Mycket drastiskt.


Idag, fick vi nämligen besked om att, Konsulenten på min nya ort, slutar då hon inte fick vara tjänstledig från Viktväktarna för att prova på ett arbete i Norge.

Måste jag tillägga att konsulenten är ett härligt fantastiskt rivjärn. Som säger, Hellman heter hon o hennes kort är inte här än, hur har veckan varit Heléne. Vi har träffats 4 gånger.
SÅNT uppskattar jag otroligt mycket. Jag behöver en sådan som henne för att tycka det är värt att betala de 350(?) kronorna som jag faktiskt betalar, varje månad.

Det är andra konsulenten som slutar.
Den förra fick sin coachningstjänst avslutad och därmed försvann en av Sveriges bästa konsulenter inom Viktväktarna. Tänk att hon var min. Och nu, nästa.

Jag är trött på det här.
Trött på att medlemmarna drabbas. Trött på att se väldigt ledsna konsulenter.
Trött på att de som håller lågan tänd, om min egen låga är svagsvag, slutar.


Jag ska gå ner mina kvarvarande 65 kilo.
Idag är frågan bara, hur?

Mellandag

Nu åker jag till jobbet.
Det har snöat massa och vädret nu är lika värdelöst.

Men jag har druckit the, med mjölk och socker, käkat en macka och tänker att det blir ok bara jag kommer till jobbet och träffar kollegorna.
Det kommer förmodligen inte ringa så mycket, en lugn dag.

Sen direkt till vägning, om jag pallar 8 timmar.
I andra vägkläder än vanligt.
Smällar man får ta, jag orkar inte ha ombyte med.


Inlägget igår, va tufft, men de känns mycket bättre att få skriva av sig, det är ju ett stort ventileringsutrymme för mig, den här bloggen.
O trots att jag eg. vill ta bort de, får de stå kvar. Ni är fina allihopa!

Nu måste jag ut o skrapa bil (ev. den står under carport nu, men vet inte vad P skrapat.) och sen köra 8mil.

Hurra för att träffa min namne.


Per kom hem från UTE-Matchen igår och sa att det var väl spenderade 320kr. Bra där.
Nöjda kvällar gillas!

Handläggning

Imorgon. Två timmar. EJ i telefon.
För jag handlägger numera KFM.

Åh men freaking Halleluljah Moment.


Tänker mycket på flytt.

I helgen tror jag att jag gör mig av med Soffan.
och hyllan i förrådet.

Men då måste jag skruva ner Expedithyllan.

Tänk. När jag blir av med soffa o expedithyllan är väldigt mycket plattare o mindre,
så kommer jag få plats med kartonger med grejjer.

O de vore ju bra.

Ska ju flytta snart.
Ihop med en kille.
Jag ska inte bo själv.
Utan med en kille.
En Kille.
Jag ska inte bo själv alls längre.
Nån annan ska dela mitt badrum o garderoberna o tvn.

Det ska ju inte alls bli läskigt. Inte alls. Nope. Inge lälskigt med det inte.
Inte alls. Mina fötter är jättevarma.


Fantastiska Fantastiska tankar spinns i ett huvud angående hösten.
Jag älskar de tankarna. Älskar dem!!! Minus tankar!

göra slut?

Kan man göra slut utan att säga något?
Utan att ses?

Om man aldrig ses.
Aldrig hörs.

Har man gjort slut då?


När vet man att någonting inte är värt energin mer?

Förra lördagen pratade vi om det här.
Hur det är.
Hur det borde vara.
Hur man vill att det ska vara.

Ibland blir det mer än lovligt uppenbart.

Hur låg tid ska de gå för att ha passerat gränsen?

Det är aldrig ens fel. Men om två inte hör av sig. Inte gör nånting för att ses.
O man inser, jo. De e nog ett halv år sen man sågs. På riktigt.
Hur viktiga är man i varandras liv då?

Måste nog säga ganska oviktig.

Hur ofta umgås ni med era vänner?
Två gånger om året?
Eller två gånger i veckan?
Eller nått mellanting kanske?

Jag gör det tydligen två gånger om året.

Och då kan man inte ens skylla på att den ena bor 35 mil bort.


Ylva. För fan. Kom hem nu.
Jag behöver dig.


Jag ser fram emot nästa steg i mitt liv. Och jobbbyte.
Arbetskamrater på boendeorten vore nått det.
Lite mer socialliv.
O att scrappa med fantastiska människor. (Mamma inkluderad såklart.)
Lite mer socialt i mitt liv e nice.


Man kan inte leva på gamla meriter hur länge som helst.

Viktigt att vårda nya kontakter då. O när man har nått gemensamt blir det än bättre.

värdelösa bloggen.

idag har jag varit i Forshaga och lämnat böcker, till fina Marie. Mitt sällskap lämnade in ett Xbox.
Sen drog vi rätt och slätt till apoteket på Bergvik. Skulle hämta viktigaste tabletterna.

"De här ingår inte i högkostnadsskyddet och kan därför inte bytas ut." Kostnad. 760 kr.
Tack, men nej tack, ringer till Reumatologen imorgon för att byta.
Det är jävligt dyrt att vara sjuk.
Hämtade ut mina finfina panodil också, mycket billigare, himla nice.

Vi har fortfarande inte fått besked. Det kan bli så att vi faktiskt går hem på onsdag nästa vecka, och inte vet hur det blir.
Innan vi gick idag fick jag psykbryt. Och slängde in ett mail om det fanns möjlighet att få semester. typ jävligt snart. jag tror det finns två alternativ: Ja- jag bli beviljad trots hårt tryck i telefonerna. Bättre det än att de ska betala ut den till mig. efter som jag inte får vara kvar. Nej- trycket är för hårt. bättre att arbetsgivaren får betala ut dessa i pengar.

Jag har varit väldigt säker på att vi får vara kvar. och med vi, menar jag att jag får vara kvar.
Nu. tvärtom. Alla arbetskamrater, tror och vill att vi ska vara kvar. och ser det galna i att inte behålla oss, som kan arbetet. Det är lätt för dem att inte låta oss veta. Vi är ju beroende av dem. Det är så de ser det.Jag har slutat spekulera och ser mig själv stå på Arbetsförmedlingen nästa torsdag. Nästa torsdag. Sicket aprilskämt. Sicken fölsepresent.

Jag är ju Buzzador, och är med i kampanjen för Dove Visible Care, hintade ju om tävling i helgen som ingen ens kände sig manad att besvara frågan så nej nej.
Men ska göra en riktig tävling. Blir nog regler med videoblogg. Om nån nu vill va med och vinna en provtub med skön och dryg duschcremé..


Slutet av mästarnas mästare. sen ett avsnitt 24 o sängen.

värdelösa saker

det finns saker som är så totalt värdelösa,
att jag fundamentalt funderar på vem fan tänkte till nu?
Det händer inte mig, så tänker man. Men det gör ju det.
Det ska inte drabba nån. Absolut inte dem. Fina fina människorna.
Oavsett slutändan av det hela. Inte riktigt som man tänkt.
Att tänka positivt kan vara väldigt svårt.

Men jag tänker på er, alla timmar, hela dygnet..
Jag skickar all min energi, alla mina tankar, positiva vibbar och all min kärlek.
Till Er som känner er träffade.
Och längtar tills vi ses så klart!
Ingen nämnd, ingen glömd. Ingen idé att fråga om vad. Den som vet, vet. Och kan väl skicka styrka energi och klara besked åt rätt håll.

På tal om fler värdelösa saker, men mindre viktiga sådana.
Tittade på lägenhet idag. Värdelös. Kanske för vi är upp över öronen förälskade i de andra två.

o ovärdelöst. Hur som haver, bara en månad kvar. Och det va värt ett jättetjut förut.
Sen kan negativ energi minskas rejält. Finemang..

o jag ringde distriktsköterskan idag. Fick tips om att köpa nässpray. Den kostade bara 99kr. (jag som brukar köpa 29kr nässpray liksom..)
och Zyx. 79. O nu är det riktigt förbannat jävla tur att det är Löning på torsdag. på torsdag ska jag köpa ipren. Sen tänkte jag att jag skulle bli väldigt mycket bättre i "förkylningen".
Jag är så less på den här förkylningen. Rådet från distriksköterskan "ja, det är ju bra om du vilar rösten"- jo jag jobbar bara i telefonkundtjänst, pratar i telefon mellan 08 och 16.

Och tvärtemot värdelöst.. Ni vet Tove..
Hon ska tydligen heta Rebecka också. Jag heter Rebecka.
Jag kände det på mig att det kommer bli fasters lille skrutt. Åh vad jag längtar tills jag får snooosa bebis igen. Måste måste planera in en stockholmshelg snart. När det inte är snökaos överallt såklart. Tove tupplur. Till helgen skulle Isia titta på Tove. Sicket mys! Om de kan ta sig ner förstås. Tänk när Isia är 8 och Tove 4... SÅ vi ska rocka, tjejerna och jag! O kanske deras 1-årige Kusin?? *eller nått* höhö

Men om vi nu tar och bara tänker på Imorgon, så kan ni väl hålla tummarna för att de ringer från KBAB? Drömlägenheten i drömområdet liksom.


Jomen, håll en tumme för tjejen som gått vidare i audition från typ 1000 till 200. hon kan väl bli en av den 20?? Jo. Det håller vi tummarna för.

Ulrika Gabriel

en beteendevetare.
Som skrev ett inlägg, jag såg en snutt av det eftersom jag följer hennes blogg.

Men jag kan inte gå dit och läsa. För de blir fel svar på frågorna.

I vissa delar av mitt liv, är jag precis där jag vill vara.
Andra delar, är det jävligt långt ifrån.
Vilket gör att jag blir pissirriterad när jag är hemma.
Idag kom det ifatt mig. Varför.

Beteendevetare som jag är, måste jag nu ta mig åt rätt håll.

Även på det planet.
Det är bara så jävla svårt när det är mitt eget liv det handlar om.



Att få ett erbjudande nu skulle va så nice. Att veta att det kan vara på g.

och en kallelse till intervju, då skulle jag gråta en smula. det vore fantastiskt.
nått måste hända sörrni.

Imorgon äter jag Semla med Han. Han som faktiskt har ett namn. Per.
Så? Är du nöjd nu Per?? :D

Update?

Fredag hoppas jag att jag äter 44 propoints.

Men att klara helgen, kommer bli PLÄTTLÄTT.
Eller, kanske inte, jag MÅSTE ju äte 44 Propoints.
Men att äta flera, kommer jag nog inte lyckas med.
Men de göööööör ju inget.


Ikväll?
Efter dos 2 hämtade jag upp P o sen dess har vi tjatat oss genom kvällen.
Först fick han dock prova spikmattan. Sen har vi konstaterat en del.

Bl.a. att jag kanske faktiskt har planer för nyår. På ett eller annat vis iallafall.
Att jag va friskare ikväll, = lite mer..... *hmm* Bitsk?/Ironisk?/Retsam?
Att Jag fortfarande inte vet om jag ska hänga med dem på lördag. Eller, om arbetskamratens tjej ska med, så följer jag med, annars inte!
Att det kan va så att jag är kär.
Att Färjestad speler ner sig under hösten men ändå kan vinna hele serien o guldet i vår.
Att jag inte kan göra Jansson.
och sen tusen andra olika konstaterande. som ni inte får höra.