onsdag 19 oktober 2011

Jo såhär är det.

Jag har varit jätteledsen ikväll.
Sådär ledsen, förkyld o trött- ledsen.
Dålig kombo.

Är dessutom ledsen i förväg, det tycker jag är VÄLDIGT onödigt!
Och det är lätt att tycka o tänka, men svårt att liksom låta bli.

Så nu försöker ja acceptera att sorgebearbetningen påbörjats, att det är skrarpt läge och låta det gå i KORTA perioder tills nått annat sker.

Han är världens bästa farfar, har levt 87 långa härliga fantastiska år, att tyna bort på hem/sjukhus är inget värdigt avslut. Han Kommer precis som Morfar alltid finnas hos mig även om han inte andas.

Det jag vill säga honom, är att det är Okej att gå.

Min farmor, min pappa, min faster, mina bröder, min kusin, mitt stora kusinbarn, de bär en sorg så stor som min o mycket större än så. Men hemma i min ensamhet, får ja va ledsen. För sen får jag försöka va stark och ledsen men stark.

Detta är ett tillfälle som jag ÖNSKAR mina bröder fanns NÄRA. Inte att den närmaste är lokaliserad 30 mil bort.

Om en vecka är storebror hemma på jobb. Det känns tryggt ändå.

Nu är målet att kurera från förkylning fort som fan och sen våga träffa världens bästa farfar! <3

4 kommentarer:

Kringelin sa...

Det är så ledsamt och ibland så slår det bara ner på en. Det är okej att vara ledsen.

Massor av kramar till dig!

Fröken Finemang sa...

Kram världens bästa pyssling. Syssling? tremänning? ;-)

Ting sa...

Åh vad jobbigt för dig!
*styrkekramar*

Fröken Finemang sa...

Ting, tack! o alltså TACK att du orkar styrkekrama, ger mig massa.
<3