tacksam

Jag är bara så himla tacksam.
För människorna i mitt liv.
För min sambo.
För socialförsäkringen.
För fina fina arbetskamrater.
För fina kamrater på arbetet. (Två olika saker, denna, och punkten ovan..)

Tacksam för ord som:
Jag tänkte attdet inte skulle ta hela dagen, vore ju mysigt om vi kunde spendera lite kvalitetstid med varann i helgen. Sagt 13.20 på lördagen.

Tacksam för att min P stöttar mig till 100 procent.
o när jag grinar o grinar finns han alltid där.
o när jag skrattar.
o när jag är orolig säger han, Det ORDNAR sig. Och jag tror på honom.
Jag är glad för varje minut vi har tillsammans.

Är oerhört nöjd att vara sambo, med min närmsta vän.
Och glad att hans bästa vän, släpper in mig, helt och fullt.

Tacksam för framtiden. Oviss, och man vet aldrig vad som sker, men oj så tacksam.

Kär i livet.
(Och jo, jag har ont, det är tufft, jag förstår verkligen att det är tufft att vara heltidssjuk och bara leva på jsukpenning. Det tänker jag iofs varje dag på jobbet, men hey, klart allt blir mer uppenbart när det drabbar en själv.)


Jag älskar sambolivet.
Jag älskar min sambo och det liv vi har tillsammans.