Hormoner.

I december bytte jag preventivmedel för att jag aldrig fick fred ifrån blödningarna.

Igår opererade jag mig lite i armen hos barnmorskan i hopp om att det är min stav som spökat med mig och mitt humör.
Jag brukar grina *hehe*, men inte såhär.
När det var på g igår nynnade jag på en låt som går såhär:
Friiii som en fåågel ja jag är friii som en fåååågel..

Fri från hormoner som spökar och bökar med MIN kropp.
Om en vecka så skulle jag vara mitt vanliga jag igen sa hon,
den bästaste barnmorska jag träffat!!!
Och det ser VI fram emot.

Innan vi började så pratade vi lite om varför jag ville ta ut den,
och när jag beskrev mina symptom och att jag misstänkte att de hade med den att göra "men jag veeeeet ju inte...".. Så bekräftade hon precis alltihopa och tyckte det var synd att vi hade haft svårt att få ihop det med tiderna så det dröjde så länge.

i Juni ringde ju jag första gången o villa ta ut den. i augusti kunde vi faktiskt diskutera tider.
Igår försvann den. Och jag är SÅ glad för det.

Jag har hellre världens mensvärk, om den kommer tillbaka så som den var innan, än är utan blödning och är världens hormonkärring.


Sen kanske det är nått annat. Och då tar vi det då. Och det har jag också en plan för nu.


Jag har också världens finaste människor runt om mig.
Jag är så himla glad för det.
De som läser mellan raderna.
och de som tittar och ser bakom leendet och skratten.

Puss på er.