Jag går ju jämt på Panodil.
Idag har det dock varit längre mellan gångerna.
Välidgt långt.
och då tror jag att kroppen ville va uppkäftig. det börja på bussen. men den känslan avskrev jag sen som mensvärk. men de va feldiagnostiserat. (Fast Rätt också såklart..)
såhär sitter jag. känner mig sådär, lätt obra.
Feber? Förkylning?
Eller What the fuck?
Jag är iaf hemma från jobbe imorgon.
O nu ska jag sova. och det är det jag ska göra imorgon med. Sova.
Känslan har dock inte hindrat mig från att ha sällskap ikväll.
Det fina fina sällskapet. Som jag aldrig vill ska gå. Men som går upp 04.40 eller så på morgonen så jag har inte värst môe att säga till om. Men ändock. Very nice.
Två helt olika människor har ikväll smsat mig med texten: hej, va gör'u? ä'ru ensam?
en fick det korta svaret: nej
den andra: bla bla bla nej jag är inte ensam. va gör du?
- är ensam hemma o springer runt i kallingarna <3>Älskar det faktum att lillebror smsar syrran sin ibland. han är galen.
och den tjejen som kniper honom... fatta lyllotjejen. han vet hur en tjej ska tas!
o hur han ska hantera sin storasyrra. - kramas mycket, retas lagomt o bara va den fina fina fina killen som han är. Längtar efter honom! (också! jag är en helt lyckligt lottad tjej som har tre finfina bröder. som alla bor förjävligt långt borta. åt tre jävla olika väderstreck. typ.)
Det fina med är att må som jag gör när jag inte har nått som härjar i kroppen.
Det är att det kommer hjälpa så jävla mycket under de första viktväktarveckorna.
Det är lätt att glömma att man måste äta. Lätt som en plätt att hoppa över socker o chokla o fett. Ni vet.. Känslan.... jag får väl också erkänna att jag längtat en hel del under helgen. o tur som en tokig så var jag inte ensam om det. och nej. han kommer inte få bloggadressen. hehe.
plus att jag har jävligt ont i tummen. Jävligt. det har spritt sig lite också. det är också en faktor i det som härjar. menpissliksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar