Fröken Finemang Funderar: Ny identitet

Studier på högskole/universitetsnivå är nu avklarade.
Jag har i 3,5 år identifierat mig som Student.
Under dessa år har jag spenderat hundratusentalstimmar med näsan i en bok.
Jag har gråtit åtskilliga (jag tänkte verkligen skriva oskiljiga, nytt ord IGEN!) tårar då pressen varit för stor och självförtroendet obefintligt.
Exempel är:
Första året i Eskilstuna. Första psykologitentan. Jag insåg att detta var så fantastiskt intressant så PSYKOLOGI skulle bli mitt huvudämne. På lördagen, dagen innan tentan, så inser jag att jag har fått en totalblackout. Jag ringer K som är ute o ch går för att få luft i sin hjärna. Hon frågar mig om det behavioristiska perspektivet. jag kan inte svara. Där inser vi båda att jag verkligen har fått en totalblackout. jag lägger på. Sätter mig ner golvet, lutar huvudet på kökslådorna och totalgråter. Jag ringer båda mina föräldrar för att få någon sorts lugn eller pepp. Det blir bara värre. Total hysteri och jag spenderar två timmar stortjutande. Panik på hög nivå. Jag skrev den tentan 3! gånger innan jag klarade den. Och det blev ÄNDÅ mitt huvudämne. HUR ska jag fixa det? när jag fått skriva INTROtentan 3!! gånger.

C-uppsats. Jag hade klarat mig förbi Statistiken, men sån matte jag inte klarade av på gymnastiet, med standardavvikelser och sjuttioåttatusensvårare uträkningar. JAG hade fixat det. på Första försöket. SÅ jag gick in i skrivandet med högt huvud. Tyckte det gick fint hela vägen, stress, stress stress men jag var under kontroll. SÅ hade jag lämnad in uppsatsen. och skulle opponera. Jag fick tårar i ögonen bara jag tänkte tanken. Och på kvällen grät jag som gjorde i eskilstuna. hemma. ensam. När det var över grät jag av lättnad i matsalen på universitet.


Glädjen har varit ett stående moment tillsammans med lättnad. Glädje att träffa nya människor och få vänner för livet. Några vet jag att jag kommer ha nytta av i arbetslivet, att få prata med de som vet hur det är. C-uppsatsen, metodtenta på c-nivån, VG:t på pedagogiken på MDH (patetiskt nog det enda vg:t tror jag, men jag är nöjd ändå), känslan av att man kan, att märka att man har ett gott studiesätt, hur man förändras personligen "det märks att du läst psykologi, du ställer liksom frågor så man får tänka till lite"- sa en person häromdagen, att jag vågar säga något om jag tycker olika, jag blir inte slagen på fingrarna längre. Och mycket mycket mycket mer såklart, men mest glädje finns nog i min stolthet över mig själv. Och när min storebror säger att han är stolt och imponerad över mig o mina studier. DÅ grinar jag lite igen.. Lättnad när man klickat på skicka, eller lämna en pappershög i ett fack eller på ett skrivbord...



Nu måste jag finna en ny identitet. För jag är inte längre student. Trots att jag är det. Men ni vet. Måste ju plugga för brödfödans skull? :)

Jag är såå glad att jag läst mina år, att det blev psykologi och att jag tagit min egen väg genom kurserna och hittat fram till min egen examen.

Nu ska jag gå ut i det där riktiga livet. Arbetslivet. En ny fas, och allt som vad som kan komma med den fasen. Tro mig, jag ser framemot det. Verkligen verkligen verkligen ser jag fram emot det, och vad resten av livet erbjuder. Men det känns konstigt att vara klar med högskolestudier, när jag under sociologin tänkte: hur 17 ska jag klara det. O när jag träffade Tobbe i bibblan och vi sa: Ja, 20 poäng är bättre på CV:t än 0. Nu har jag kanske 220 hp. o räknar in 40hp till. (jökenrest, socialrätt i höst och sommarkurserna).

Fan så bra.


Och nu, nu går jag uti livet och vi möts där! Jobbansökan, jobbintervju, vikariat, fast jobb.
Och sen, eget företag. med hälsa som inriktning, själ och vikt.
finemang!


Tack till föräldrar o syskon o vänner som mdhvännerna och Nina som liksom hållt mig uppe när det blåst som mest. Som man kunnat ventilera med, o avslutat samtalet med tron att man kan. Eller med insikten att man kanske inte kan ha stenkoll på allt. Eller så höga krav på så själv för att hjärtat ska må bra.


nu ska jag skriva kompletteringen och sen somna o vakna upp till ännu en dag i den nya fasen av mitt liv. Härligt härligt!
eller som jag skrev i ett sms förut:
jag är så lycklii jag är så lyckliiii månda tisda onsda torsda jag äääää så lyckliiii..


O om min nya telefon kommer imorgon blir jag än lyckligare ;)