En favorit.. och Fröken finemang funderar: Jag?

Det finns några bloggar som har fångat mig från första stund.. Andra som kräver flera besök, eller lite paus emellan gånger, det jag aldrig återvänder till, och det jag besöker 3000 gånger om dagen. Det jag besöker 3000 gånger om dagen och de som fångat mig från första stund behöver inte vara samma.. Som MissKM, jag är riktigt säker på att hon är värmländska och jag tror jag tog mig dit från Hanna .. Men det tillhör inte vad jag ska skriva..

MissKM skriver ibland saker som får mig att dåndimpa. Som idag..(läste det idag) och hon skriver, man existerar i relation till andra. Detta var något som diskuterades hejvilt under första terminen på Mdh.. Jag, D o S, jag o D speciellt.. Och vi kan ha den diskussionen mailledes fortfarande..
Här funderar jag på o lägga citat, och inser att jag skulle vilja ta hela texten.. Men jag gör inte det.. Jag tar de viktigaste citaten , men jag tycker DU, ska gå in o läsa.. MissKM som befinner sig i thailand skriver:

"I relation till de flesta jag möter i detta land känner jag mig därför oerhört normal och faktiskt ganska smart. Frågan är dock om jag ska låta det väga särskilt tungt i min bild av mig själv. I andra sammanhang te x i min klass på Sussex University kände jag mig hur jävla trög och korkad som helst i relation till de flesta av mina kursare. Jag undrade varje dag när lärarna skulle avråda mig från att fortsätta kursen. Det kanske var den rätta bilden av vem jag egentligen är?"

fortsätter:

"I en diskussion om vilket djur man identifierade sig med sa en av mina kollegor att hon identifierade mig med en tyst kanin. ... .Jag själv kunde inte på något sätt identifiera mig med något djur. Men om jag nu skulle försöka så är det ju definitivt inte en kanin. Min kollega sa att hon menade inget illa, bara att jag är ju ganska tyst. Och det är jag kanske i relation till .... .....andra som jag jobbar med. Men de pratar ju totalt oavbrutet, svårt att få en syl i vädret då. Jag identifierar mig inte som tystlaten men i relation till dessa pratkvarnar sa kanske jag är det."

MissKM beskriver en händelse som är grundat på konceptet: "varför alla snyggingar har någon ful och tjock kompis. Kompisens fulhet förstärker snyggingens skönhet.
Den fula var kanske inte jätteful men i relation till sin kompis som var en hottie så blev han liksom ännu blekare och ännu mindre välbyggd (Så ni ser det går åt andra hållet också). Så denna mindre attraktiva man hade utvecklat en "Funny guy personlighet". Och min tanke är: Är detta den han är med andra människor också? Eller har snyggots snygghet fått honom att bli ännu mer rolig. För till saken hör att snyggot var allt annat än rolig. Ja, hans snygghet hade kanske hindrat honom från att utveckla det som kallas humor. "

Men vem är man då i relation till bara sig själv. Och hur sann är den bilden? Är det bara den bilden man vill ha av sig själv? Väljer man sitt umgänge och sin tillvaro medvetet för att stödja den bilden man vill ha av sig själv? Skulle kanske snyggot blivit roligare om han hade haft en kompis som var snyggare än han själv? Då kanske han hade varit tvungen att hävda sig på något annat sätt? Är det så att en person alltid existerar i förhållande till beskådaren och vad och vilka som står i relation till han/henne? Men hur ska man i så fall veta vem man är?

Nästan hela hennes inlägg kan läsas här ovanför för allt är så bra.. De fetmarkerade orden är det som jag tänker på, och har tänkt på senaste 18 månaderna..

Vem är man i relation till sig själv? Vem är jag i relation till mig själv??
Vem är jag? Vem är Heléne? EGENTLIGEN!
Det finns massa olika Heléne!

jag har en ganska bra bild om vem jag är i relation till mina kursare.. Eller kanske vilken Bild de har av mig.. De ser mig som den tysta, men acks så pluggande och duktiga och smarta Heléne. Min bild av mig själv, är att jag är tyst för jag har inget att komma med, vart de får att jag är en pluggråtta ifrån vet jag inte.. Får medelmåttiga betyg och är Förstår inte. Jag tycker jag är trög och dum, de tycker jag är tyst och smart. Vilken bild är rätt? Stämmer båda?? Hur vet man?

Vem är jag i relation till min familj?

Till mina vänner?
Jag är rätt säker på vem jag är i relation till mina vänner, iallafall några av dem, jag är deras tjocka kompis som speglar dem som snyggare än någonsin. Det är det jag ser att andra ser.
jag är den allvarliga och seriösa, men den "roliga", vilken vi kan förklara med MissKMs text, och funny guy personlighet.. Hur har den utvecklats? skulle det vara samma om det var tvärtom, eller är det så här för att det är som det är? Är jag den allvarliga för att väga upp de andra som är "oseriösa?"
vad händer när jag nått målvikt? stärkt självförtroende och kan ta för mig. Nu står jag tillbaka, är tyst och blyg i relation till andra när jag umgås med vänner.
Alla går vi in i roller, men hur gör man för att bryta en roll i ett vänskapsgäng som hållt ihop i 13 år? Kan man byta roll och hålla kvar gänget? Krävs det att alla måste byta roller för att man ska hitta sin egen plats i det nya?

När jag gick in i rollen som servitris, kunde jag "hänga" med gästerna 3 timmar efter jag slutat, det var fullt ös ur munnen och mycket skratt och trevliga stunder, även om jag skulle jobba frukost 6 timmar efteråt, jag skapade kontakter för livet. Iaf kändes det så. Jag har fortfarande kvar ett visitkort till nästa gång jag är på öland, är lovad martini på en balkong mitt i borgholm, inte för att jag kommer ringa, men ändå, det är en skön känsla och jag kan fortfarande namnet på alla 7 vuxna kids och modern o fadern.


Vem är jag i relation till min bästa vän? Där har jag rollen som tant hellen? där KÄNNER Jag MIG SOM MEJ SJÄLV!

Hur gör jag för att vara mig själv, i relationen till de andra? Man är ganska ingrodd i de relationer man har till andra.. Kan man byta? kan man byta roll? kan man förändra en detalj på en bild och låta resten vara kvar? så att inget förändras? är förändringar för svåra? inskränker (är det ett ord eller är det något jag hittat på som är likt det jag egentligen menar?) man på någon annans mark?

Jag är tveksam..


Är det så att en person alltid existerar i förhållande till den som tittar och vad och vilka som står i relation till den?
HUR VET MAN DÅ VEM MAN ÄR??
ÄR DET BARA ATT ACCEPTERA ATT MAN ÄR OLIKA I ALLA RELATIONER? HUR FÖRÄNDRAR MAN DETTA? HUR HITTAR JAG MIG SJÄLV?


Jag vet inte, och jag kommer nog fundera ett himla långt tag till... Hur är det egentligen?
Vem är jag?
Och Se upp? nästa gång vi ses kanske jag är den jag vill vara, och inte den du vill jag ska vara...